Ögonlysning

Varför ögonlysning?


Hos flera raser förekommer ärftliga ögonsjukdomar som i värsta fall kan leda till att hunden drabbas av blindhet. Då de flesta av dessa ögonsjukdomar inte går att behandla när de väl har uppstått är det viktigt att man försöker minska förekomsten av sjukdomarna genom ett noggrant avelsarbete. För att förhindra att ögonsjukdomar förs vidare är det därför viktigt att hundarnas ögon undersöks så att man i möjligaste mån endast använder friska hundar i avelsarbetet.
Uppgifter om vilka raser som det finns särskilda bestämmelser för kan fås från veterinäravdelningen på Svenska Kennelklubben.www.skk.se



När skall man ögonlysa sin hund?

Det är svårt att ge några generella rekommendationer om tidpunkt för ögonlysning då olika sjukdomar debuterar vid olika åldrar. En och samma sjukdom kan även debutera vid olika tidpunkt beroende på vilken ras det gäller och ibland även beroende på vilken individ det gäller. Då debutantåldern är svår att säga säkert bör man upprepa ögonlysningen, ffa för individer som skall användas i avel, med jämna intervall. Intervallens längd beror på vilka sjukdomar man har inom rasen och rekommendationer om detta kan ges av veterinären som utför ögonlysningen. I många fall kan man också få information från uppfödare eller rasklubben.



Hur går en ögonlysning till?


När man kommer till sjukhuset får hunden el katten pupillvidgande ögondroppar – ca 15-20 min före undersökningen. Anledningen till detta är att man då få möjlighet att se så mycket som möjligt av ögats inre delar. Vid undersökningen använder veterinären ett sk oftalmoskop för att kunna se ögonbotten och näthinnan ordentligt. En sk spaltlampa används för att inspektera ögats främre delar, som t ex linsen.
Själva undersökningen är helt smärtfri och på de flesta hundar och katter går det utmärkt att genomföra undersökningen utan lugnande medel. Resultatet av undersökningen erhåller man som djurägare direkt efter undersökningen och resultatet registreras sedan även hos SKK.

Vad skall jag som djurägare tänka på efter en sådan undersökning?
Hundens el kattens pupiller kommer att vara dilaterade under några timmar efter undersökningen. Djuret kan under denna tid vara extra känslig för starkt ljus, t ex starkt solsken då de inte kan dra samman sin pupill som de gör normalt.



Vem får ögonlysa?


För att få registrera resultaten av en ögonlysning hos SKK krävs det att den undersökande veterinären har en speciell utbildning inom oftalmologi (läran om ögonsjukdomar). Veterinären skall efter denna utbildning avlägga prov (både teoretiska och praktiska) innan de registreras som godkända ögonlysare

Inf. Läckeby Djursjukhus





Ögonsjukdomar


KATARAKT (= grå starr)

Katarakt betyder att det är en grumling i linsen. Den kan vara mer eller mindre i storlek och ligga på olika ställen inuti linsen. Diagnosen man skriver nere på ögonprotokollet delas upp i fyra olika koder.



TOTAL KATARAKT

Detta betyder att hela linsen är grumlig och vit. Hunden är i stort sett blind. Denna starr klassas oftast som ärftlig, i varje fall om den debuterar tidigt.



BAKRE POLÄR KATARAKT

Grumlingen sitter i bakre delen av linsen och kommer rätt tidigt. Den kan bli så stor att synen påverkas men oftast inte. Denna form är säkerställt ärftlig, i varje fall på vissa raser. Denna sorts starr var tidigare vanlig t. ex. hos Golden retriever.



FRÄMRE Y-SÖMS-KATARAKT

Mycket små grumlingar som sitter i ”skarven” mellan linsfibrerna (linscellerna) Denna skarv eller söm har formen av ett Y i främre delen av linsen och ett upp och nedvänt Y i bakre delen. Denna form är ärftlig men ger aldrig någon synnedsättning. Vanlig hos Flat coated retriever.



ÖVRIG PARTIELL KATARAKT

Under denna kod faller alla övriga former av katarakt. Dessa är ofta lite svåra att bedöma ur ärftlighets synpunkt.

Man har som regel att bedöma katarakt som ärftlig om den är typisk för rasen, kommer på båda ögonen och ökar i storlek, men det finns olika regler för olika raser. Total katarakt bedöms naturligtvis strängt då hunden faktiskt blir blind.



RETINAL DYSPLASI = RD

Detta är en medfödd sjukdom där näthinnan ligger i veck mot underlaget. Dessa veck kan vara få eller relativt många. De kan också forma sig till öar och ge små näthinneavlossningar. Det finns också total RD där hela näthinnan har lossnat och hunden blir blind. Veck kan försvinna när hunden och ögat växer. Man kodar dessa sjukdomar som veck, multifokal RD, geografisk RD eller total RD. Detta är en mycket omtvistad sjukdom och ärftligheten bedöms olika inom olika raser. Oftast märks ingen synnedsättning utom naturligtvis på total RD.



PRA

PRA anses vara minst 30 olika sjukdomar som alla leder till en förtvinad näthinna och blindhet. För oss ögonlysare ser dessa sjukdomar likadana ut. Det anses bero på att restprodukter från ämnesomsättningen i näthinna ej bryts ner och transporteras bort som de ska. Detta leder till att näthinnan dör. Sjukdomen debuterar i olika åldrar hos olika raser.

Ärftligheten anses säkerställd med enkelt recessivt arv dvs om en avkomma blir sjuk så bär båda föräldrarna anlaget.



RETINOPATI

Ordet betyder bara näthinnesjukdom och under denna kod hamnar andra fel man kan hitta på näthinnan. Vanligast är att man ser en fläck på ett öga och då tror man att den beror på en tidigare inflammation. Ibland har man tidiga fall av misstänkta PRA där man inte är säker på diagnosen och då benämner man det som retinopati. Vanligast är att man då lyser om hunden efter en viss tid för att bli säkrare på diagnosen.



Marie Granar
Leg vet och ögonlysare






RSS 2.0