Idag träffade vi ett par vänner som har bullys (American Bully). Otroligt trevliga hundar. 2 så helt olika hundar men helt fantastiska.

Det roliga med det hela var att ena tiken sällan går fram huvudtaget till andra personer, men det gjorde hon till oss. Kändes bra på något vis. Vi passade även på att planera den stora hundträffen vi ska ha och kom fram till vissa saker som jag sedan skrev ut i den gruppen. Det blev ramaskri. Att folk inte kan acceptera regler och veta vad dom har i kopplet är för mig märkligt. När man anser att våra kampraser är som vilka hundar som helst så anser jag att man bör läsa på lite. Men vi bryr oss inte. Vill någon göra bort sig så FINE! Skulle denna hund göra ett utfall som uppstår i ett blodvite så kommer jag inte vara den som är tyst.

Vi fick också stora ben och rå föda från slaktare att testa. Funkar det så köper vi gemensamt.

Vi bestämde också att vi skulle följa med till den underbara kenneln där deras hundar kommer ifrån. Har redan blivit bjuden av uppfödaren haha!

Vi hade en supertrevlig dag och vi kände alla att vi tänkte lika så detta blir nog en bra början på en ny vänskap. Massa hundpromenader, träningar och hundbus tillsammans. Det bästa ... dom bor nära!

Här lite bilder från dagen.

 

  

Lilla Ned har nu hunnit bli 11 veckor och är den som är kvar ur den lilla kullen. Ned är absolut inte svår. Han söker ett kärleksfullt hem och gärna med någon som redan har hund. Men inget krav. Ensamhetsträna är något han måste  måste lära sig.

Ned är SKK registrerad amstaff efter ataxi testade föräldrar. 

Kontakta vid intresse

kennelmexicanblackbird.se

Samsons nya sele blev vi supernöjda med. Har nog aldrig haft ett bättre sele en detta om jag ska vara ärlig. Tycker han dessutom är lättare att gå med ute också.

Hur är det med Arnold och hans smärta?

Han har varit helt OK sen vi var på återbesök. Men han får ju tyvärr inte gå så långt längre så han överanstränger sig. Måste hållas i sele och helst inte vara lös heller. Men det är inga problem, vi har han jämt kopplad just pga att han har en benägenhet för vilt. I början på maj ska han på rehab och jag längtar. Ska få lära mig massage och sen hur vi kan gå vidare med speciell träning. Behöver jag säga att vi har världens bästa vetrinär? Och tänk er att det är Evidencia också:) som alla hatar just pga deras priser.

Jag kollade faktiskt upp priserna här i stan på dom ICKE RISKKAPITALÄGDA klinikerna, och inte var dom direkt billiga. Skulle aldrig för mitt liv byta till någon som inte känner våra hundar bara för att få en hundring billigare. Behöver våra hundar vård, så får det svida i plånboken! Bara det att jag kan lita på min vetrinär är allt!

För övrigt börjar teckenspråket sitta riktigt bra hos Samson. Riktigt nöjd. Är också så glad för den andra gruppen jag startade då man fått många vänner som har hund från samma ställe. Man kan byta ideer få råd och tips.

En sak är glasklar med alla våra hundar. Det är att dom ger så mycket kärlek. Sånt älskar jag hos hundar!

På jobbet har det skett en stor omorganisation. För oss inom IT på stabnivå kom den riktigt stora smällen. Jag fick byta chef. Min bästaste chef jag haft på 30 år någonsin. Han som lyft och trott på mig. Min mentor. Nu ska jag ich en annan kille sköta allt själva och jobba nära produktion. Vi får ny chef. Men jag ser det som ett lyft. Har haft bra genomgång med min chef  vad vi ska prata om i nästa vecka med min nya chef, en tjej. Jag gillar henne också. Hon är drivande och sånt gillar jag. Jag ser detta som ytterligare ett kliv uppåt. Min yrkesdröm tog nästan 30 år att uppfylla och nu kan det bara bli bättre. 

För övrig ligger jag hemna mrd feber och en rejäl förskylning. Återigen hade jag planerat träning i helgen. Men blir jag piggare finns inget som stoppar mig.

Den 2 maj har jag ordnat en stor "muskelhundsträff" här i stan för bara oss med muskelhundar. Hittills 25 som sagt JA! Med mig som fotograf kommer jag ha min väninna.

Hela stan kommer invaderas av rejäla hundar för att vi vill visa att våra hundar kan vara i grupper. Hundar som har familjer. Bäst av allt, det kommer BULLYS!

Ha det bäst alla och va rädda om er!

Idag bar det iväg på röngen för Arnold.

Först gjordes en hälsokontrol.

Sen blev det dags för röntgen. Allt gick jättebra och läbdryggen såg helt OK ut. Men artros är lömskt och syns inte alltid. Så troligtvis kan något finnas emellan men oklart. Någonstans ifrån kommer smärtan. Patella Ua. Hjärta =OK, Andning=Jättebra

Vi fick återigen bra kritik för hur Arnold såg ut. Atletiskt fint byggd och han rör sig väldigt smidigt. Jag är jätteglad och Conny med.

I maj ska vi få träffa sjukgymnast som ska lära oss massage och lite övningar så vi i framtiden inte gör fel och kan skada. Får se vad hon säger om vi kanske iaf behöver rehab. Som han såg ut idag behövdes det inte. Välmusklad och fin. Smärtan kan naturligtvis återkomma men nu har vi fått medicin att ge han då han reagera fort på den och mådde superbra.

Nu tar vi en dag i sänder och fortsatt strigt vila och han får inte gå lös. Men det gör han aldrig ändå. Han får heller inte bära halsband, viljet han heller inte gör. Han bär sele.

Idag beställde jag äntligen Julius K8 selet + koppel och lite annat. Först ut är Samson som kommer få det. Sen blir det Arnold. Köpte med text som man fäster på sidorna med kardborre "Lover Boy" haha! Snygg blå färg. Han kommer bli jättefin i det. Sen kan man köpa till tex väskor till han att fästa på sidan.

Spännande!

Imorgon torsdag är det äntligen dags för Arnolds röntgen. Han har ätit medicin fram till i måndags och det har gått jättebra. Han är pigg och glad igen. Killen har en riktig livsglädje och det gör allt! Som vetrinären sa att låta han somna in är inget alternativ. Hör gör vi röntgen och även om man inte kan se allt så ser man lite och så utgår vi från det med kombinerad rehab. Och det gör det värt varje krona. För kostsamt kommer det bli. Men kan man göra något så gör jag allt i min makt så länge han inte lider. Så imorgon bitti är det dags.

För övrigt mår hundarna toppen. Conny har tränat en del sök och nu speciellt med Arnold så han har fått aktivera sig lite extra då han är den mest krävande när det gäller just aktivering. Han är jätteduktig och han gillar det verkligen.

För övrigt var förra veckan full. Fyllde ju jämt och vi har haft jättetrevligt. På onsdagen var vi i Stockholm och hade jättetrevligt med god mat och allt vad Stockholm kan erbjuda. Dessutom jättebra väder. Vad mer kan man begöra?

Har blivit ordentligt uppvaktad av mina arbetskamrater med en toppenpresent ... pengar! Vackra blommor i massor. Idag bjöds det på försenad födelsedags lunch med alla kollegor och dom som också var inbjudna var mina gamla kollegor sen jag började 1985. Så himlans glad blev jag och riktigt gott och trevligt hade vi. 

Nu får det allt bli vår, men det vågar man inte hoppas på. Vill börja träna på allvar. Lägga spår bl.a.

Men det kommer. Nu tar vi en dag i taget. Och nu går vi ju mot rätt håll!

Håll tummarna för imorgon!